Mission Titicaco erbjuder skolor i Sverige och utlandet deltagande i Titicaco Communicaring School, för kompletterande utbildning och dialog inom områdena; problemlösning, entrepenörsskap och ledarskap. Vi kommer att vara en länk ut till elever och lärare i de länder vi besöker. Hur det kommer att gå och vilka skolor vi ska besöka vet vi inte, bara ett vi kommer med ett fint erbjudande när det gäller globalt lärande med hjälp av Internet. Om Du som läser detta är svensk lärare, förälder eller elev och tycker det låter spännande så går det lika bra. Kontakta Titicacos medarbetare via hemsidan www.titicaco.com för mer information.

Vi kommer bland annat att berätta sagan om Titicaco- Havets konung, en saga om en pojke som växer upp i en SOS - Barnby i Bolivia. Vi kommer också att fråga barnen om hur de använder Internet idag och, kanske än mer spännande, om deras drömmar.

Skolbesok i Newcastle, mars. Inskrivet 2 april. Veckan innan påsk fick vi mojligheten att besoka tva skolor i Newcastle, en stad pa Australiens soldrankta ostkust. Newcastle ar kand som arbetarstaden nummer 1 i Australien med en jattestor hamn for att skeppa ut kol ifran bl a. Det var stor skillnad mellan skolorna och det var intressant att jamfora hur barnen arbetade och fungerade. Skola 1 var en katolsk privatskola i ett valbergat villaomrade. Manga foraldrar valjer detta alternativ for sina barn for att de upplever skolan som lugnare och battre ellelr for att de uppskattar den kristna inriktningen. Det ar ocksa billigare med dessa privatskolor an andra privata alternativ i Newcastle vilket kan vara ytterligare ett argument. Skola 2 lag i stadens hamnomrade dar manga barn levde under helt andra forutsattningar. Skilsmassor, ensamma foraldrar, arbetsloshet, relativ fattigdom ar forsvarande omstandigheter for manga av banen i denna skola. Flera av dem hade psykosociala problem och lararen hade mycket att ta hand om i klassrummet saval som pa rasterna, da det var vanligt med slagsmal. Manga var svaga nar det gallde spraket och lararen menade att de inte fick den traning att tala hemma med foraldrar och andra som de behovde. I skola 1 satt barnen tysta och stilla och lyssnade pa froken. De stallde intressanta fragor till oss om Sverige. Barnen i skola 2 halsade artigt men sedan hade de fullt upp med att sitta still pa stolen. Bengt fick ett specialuppdrag att trosta och prata med en kille som var ledsen for att skulle resa till sin pappa efter helgen. Han var radd for honom, en pappa som var alkoholist. Lararen i skola 2 undrade om vi hade barn med liknande problem i Sverige. Vi svarade: Ja. Det finns naturligtvis barn over hela varlden som har det tufft hemma och de lever utan att fa nodvandig hjalp med och stottning i sitt skolarbete.

Manga tankar flyger genom vara huvuden efter dessa besok. Sa olika forutsattningar barn har att lyckas i sitt skolarbete. Foraldrarnas ansvar ar oerhort stort att hjalpa sina barn. Vem ska ta vid nar de misslyckas? Sa viktiga skolor och larare ar for att ge eleverna nodvandig kunskap och sjalvfortroende som sedan kan oppna mojligheter senare i livet for dem. Sa synd det ar om manga barn.

SKOLBESOK 23/2 ST MATTHEW'S SCHOOL, FAWKNER - MELBOURNE Inskrivet den 24 februari. 
Denna soliga, varma sommardag tog vi utmaningen att kora fran St Kilda , soder om city, till St Matthew's Primary School som ligger i Fawkner, i norra Melbourne. Vi passerade flera stadsdelar pa vagen som gav oss en inblick i Melbournes mangkulturella samhalle, omraden som var arabiska, grekiska och italienska passerades.

Skolan vi besokte har katolsk inrikting med en kyrka inom skolans omrade. Det fanns 450 elever, 75 olika nationaliteter (forsta och andra generationens invandrare)! Dominerande bakgrunder var fran Italien och Irak. Stamningen pa skolan var mycket god och elevernas bakgrund hade ingen negativ betydelse utan bara positiv om nagon.
For att vara en Primary School, elever i aldrarna 5-12, fanns det manga manliga larare. Detta var ovanligt for en skola i Australien, berattade var guide John, ocksa larare. Att lararna trivdes pa jobbet var tydligt, de samarbetade bra och rektorn var en omtyckt ledare. Eleverna verkade duktiga och de visade stor respekt for sina kamrater, larare och for oss som besokare.

Redan fran Prep School, forskoleklass, far eleverna lara sig att anvanda datorn. Vid 7-8 ars alder kan en del av dem klara av Word, Excel och Power Point, imponerande! Denna skola har en fin datasal, vi fick veta att det ar ovanligt bland de kommunala skolorna att ha en datasal med 30 internetuppkopplade datorer. Dessutom fanns det fyra datorer i varje klassrum som eleverna hade tillgang till. Langt ifran alla hade dator hemma, vilket innebar at de var pa hyfsat samma niva betraffande datavana och pa skolan kunde de lara sig att hantera datorn och anvanda den pa ett vettigt satt.
Vi vet inte om skolan har nagra ledord, men foljande skulle passa bra:

# Respekt for varandra
# God stamning
# Ordning och reda

Det var harligt att se en skola dar det marktes att bade elever och larare trivdes.

Rapport fran skolbesok pa Nya Zeeland. Inskrivet den 6 februari.
Eleverna borjade sitt nya lasar den 31 januari efter sex veckors sommarlov. Vi fick mojligheten att besoka en skola utanfor staden Timaru, sydons ostkust, som heter "Barton Rural School". Liksom pa en del stallen i Sverige tvingas man har att lagga ner skolor pa landsbygden och bilda storre. Skolan vi besokte skulle nu fa 140 elever, forra terminen var de bara 80, barn i aldrarna 5-12 ar. Lararna var positiva till forandringen men manga foraldrar var oroliga att det skulle bli mer brak och for stora klasser, kanns det igen?

Klassen vi besokte var en motsvarande ar 5 i Sverige, 26 elever i klassen. Barnen kom fran olika skolor och kande ej varandra an men de var frimodiga och stallde bra fragor till oss. Vi fick veta att de har drommar om att bli allt fran bilmekaniker, pilot, skadespelare och vetrinar. Alla eleverna har dator med internetuppkoppling hemma. Pojkarna spelar mycket spel, en del flickor likasa, i ovrigt anvander de datorn till ordbehandling och till att soka information.

Eftersom skolan haller pa att byggas om ar datorerna inte uppkopplade i alla klassrum. Senare kommer det att finnas en datasal.
Lararen vi traffade, Marie O'Leary, var mycket intresserad och tillmotesgaende och vi diskuterade likheter / skillnader i vara respektive lander samt en hel del pedagogik. Hon onskade fa mer information om "titicaco" och var positiv till det hon fick hora.
For oss och vara barn var det en givande och trevlig dag.

Rapport fran vara resor pa Fiji och Samoa. Inskrivet den 25 januari.
Pa Fiji ar verkligheten for de flesta skolbarn att man har sma resurser nar det galler moderna bocker och teknisk utrustning. Trots att det var skollov sa besokte vi en skola i en by, Nacula, i Yasawa-ogruppen. Det blev ett bra besok men en bra guidning av en av byns man som pratade bra engelska. Barnen fick vi dock bara se som lediga och lekandes i byn. Man faster stor vikt vid miljon och lar tidigt barnen att hushalla med naturens resurser sasom koraller, fiskar, vatten mm. "Strive for excellence" star det pa valkomstskylten och ar en sak som vi tar med oss fran besoket och fran vara moten med barn pa Fiji sa ar det att de ser positivt pa mojligheten att fa ga i skolan. Nagra datorer har man inte har men man ar stolt over att ha telefon i byn. Den ligger for ovrigt 5 timmar fran fastlandet i form av en storre o. Alla barn gar i grundskolan och de barn som har langt till skolan far bo och ata dar under veckorna. Tyvarr sa kostar det pengar nar det blir dax for universitet vilket forsvarar for manga att studera vidare. Pengar lockar ocksa inom turistnaringen dar vissa far jobb redan efter grundskolan. Inga hoga loner dock och mycket obekvama arbetstider. Nagra barn som vi pratar med pa stranden vill bli lakare, larare eller sjukskoterska. Pa skolan kunde man lasa foljande text:
Positive thinking. Every morning and evening. Look at yourself in the mirror and repeat several times with conviction. Every day in every way, I am getting better and better, I feel wonderful, I feel happier than yesterday, I have never felt so good, it is marvellous to be alive and so healthy. Detta visdomsord hade manga bade barn och vuxna redan lart sig pa Fiji, tyckte vi.

Jullov pa Samoa innebar att manga som studerar i huvudstaden Apia eller i annat land, for det mesta Nya Zeeland, kommer hem och firar jul med familjen. De mindre barnen har sin skola i byn, eller grannbyn, dar de bor och pa jullovet hjalper de till med de vardagliga sysslorna och nar det finns chans badar de i det badkarsvarma vattnet saklart. Du valjer skola till ditt barn (och i Apia finns flera alternativ, det finns det inte pa landsbygden) och det kostar en viss summa, men inte mer an att alla har rad att skicka sina barn till skolan. Liksom pa Fiji tycker de att utbildning ar viktigt. Det delas ut pris till de elever som ar bast i varje amne. En hogtidlig cermoni dar eleverna blir positivt uppmarksammade for bra prestationer i skolarbetet. Barnen ar glada och gratulerar varandra, det hor inte hemma har att vara avundsjuk eller reta nagon for att vara "pluggis". "Kampa pa i stallet", ar en devis som galler. I det svenska skolsystemet pekar vi inte ut nagon som ar extra duktig, alla maste klara G. Det ar ett viktigt mal. For att komma i kontakt med skolor som anvande datorer i undervisningen hanvisades vi till universitetet. Grundskolan har vanligtvis inga datorer, detta galler Independent Samoa, kanske ar det anorlunda pa American Samoa. Vi kunde dock konstatera att tillgangligheten till fina datorer och hoghastighetsuppkoppling var god i huvudstaden, Apia, men obefintlig pa landsbygden. Utvecklingen gar snabbt pa vissa hall sa inom nagra ar kan dert se annorlunda ut tror vi. Till sist ett lovord till alla barn vi traffat i Soderhavet. Ni ar ubnderbara, tack for alla halsningar, leenden och pratstunder och for att Ni sa garna lekt med vara barn.

10 oktober Chile Nu kommer en kort redogorelse fran vart andra skolbesok. Denna skola var storre an den forra, ca 600 elever och dessa skulle dela pa 20 datorer. Dessutom var det ofta upp till 42 elever i klassrummet nar det var lektion, snacka om att det ar klurigt att individualisera! Lararen tyckte det var nast intill omojligt med grupparbete eller att skicka ivag nagra till datasalen, da brukade de andra inte allvar. Enligt engelsklararen tycker undomar i Chile att det ar svart med engelska, de ar inte heller sa intresserade av att lara sig det. En enkel pedagogisk reflektion fran min sida blir sa klart: hur ska de gora undervisningen intressant da? Vad ar det som kravs for att eleverna ska vilja lara sig och tycka det ar kul att forkovra sig? Alla elever vi talar med, via tolk, vill ha kontakt med ungdomar i andra lander, de vill resa och aven arbeta utomlands, da ar det fiffigt att kunna ytteligare ett sprak. Hade jag kunnat spanska battre hade jag hallit en lang predikan over detta!!! Det var ett mycket givande besok, hoppas att de soker mer information om Titicaco.

4 oktober Chile
Under vara forsta veckor pa var jordenruntresa har Titicacoarbetet, dvs vart uppdrag att informera larare och elever om mojligheterna med att bli en del av en internetbaserad skola baserad pa FNs barnkonvention, mest bestatt i att vi pratat med ett antal larare och annan skolpersonal om Titicaco. Vi har delat ut visitkort och webadressen.